Veckan har förmodligen varit den mest lärorika jag haft under hela min 13-åriga karriär.  Ett helt nytt koncept har givit mig ett helt nytt perspektiv och det har uppenbarligen givit en enorm avkastning i resultatlistan. Med en 11:e plats i tidskvalificeringen blev förutsättningarna för en bra tävling mycket bättre, dessvärre ledde kollisioner i både förfinal och final till slutresultat längst ner i resultatlistan.
Stort tack till Paul Carr Racing för all support.

På tisdagen anlände jag till banan där tält, utrustning och husvagn var på plats. Den sedvanliga rundan av att hälsa och presentera sig för alla i teamet började då jag den här tävlingen tävlade för Paul Carr Racing följt av en rundvandring runt banan.
På onsdagen och torsdagen kördes träningar på banan för att köra in sig och finna rätt inställningar på karten inför fredagens tidskvalificering. Nytt för den här tävlingen var att jag skulle omskolas till den brittiska körstilen och därmed överge den jag använt tidigare. Efter varje tidskval fick min mekaniker ett meddelande i radion om att jag skulle bege mig till Paul för att få mitt träningspass kritiserat.

På fredagen var det dags för tidskval och jag skulle testas i hur bra jag tagit åt mig min kritik.
Inställningarna på karten var de rätta, strategin gick hem och jag lyckades göra det bästa tidskvalet jag gjort i min karriär, vilket kändes helt obeskrivligt.

På lördagen kördes kvalheaten där jag utgick ifrån en femteplats i samtliga.
Strategin var att till varje pris försöka säkra en finalplats, vilket fungerade bra i de första 3 kvalheaten med två sjätteplaceringar samt en åttonde. I det fjärde och sista heatet gick det dock sämre då bakomvarande bestämde sig för att jag inte skulle vara kvar på banan och jag tappade från en åttonde till 19:e placering. Detta räckte dock för att direktkvalificera mig till en förfinal.

Söndagen började med en warm-up och sedan förfinal, där jag utgick ifrån 19:e startruta. Efter ett par varv var jag uppe på en 12:e plats men tappade några platser för att sedan bli stående efter en kollision.
Startrutan i finalen blev följaktligen fältets sista, då jag var den första att bli stående och inte komma i mål. Från den 34:e startrutan plockade jag tio platser när jag med fyra varv kvar blev klättrad på och tvingades till en tur på gräsmattan innan karten bakom ramlade ner. Innan målgång han jag återta tre platser och slutade därmed som 27:a.

 

Tävlingen har varit en av de mest lärorika i min karriär och trots att slutresultatet inte blev det mest optimala så har min kunskapsryggsäck blivit mycket mer innehållsrik inför den avslutande tävlingshelgen i den Svenska Rotaxserien på Linköpingsbanan om två veckor.

/ Jonas

Comments

comments


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.